De första 100 dagarna som premiärminister

Donald Tusk har nu haft sina första 100 dagar som premiärminister.
Hur skall man se på dem, är det ett bra betyg eller ej?
De flesta, både internationella och till viss del nationella bedömmare (lite beroende på vilken politik man föredrar) anser ändå att Donald Tusks första 100 dagar har varit bra, men också att smekmånaden kanske är påväg att ta slut.
Det finns mycket att göra..... .
Kjell Albin Abrahamsson har skrivit en bra artikel som publicerades i Sydsvenskan, söndagen den 25 februari. Mycket läsvärd, http://sydsvenskan.se/varlden/article303381.ece

... vet inte hur man gör länken klickbar, så klistra bara in den i ett nytt fönster..... .

Semester och värme

När blasket ännu inte hunnit trängas ut, och vintern lyser med sin briljanta frånvaro, så känns det skönt att veta att det bara är 2 dagar kvar till man sitter vid en pool och njuter.
I ett ryck av initiativkraft så beställdes det en resa; sol, värme och all inclusive. Hade det varit längre än en vecka så kanske nöjet att söka efter små mysiga restauranger hade övervägt, men nu kändes möjligheten att ha ett armband (eller vad man nu har) om handen, kunna säga till barnen att det är bara att gå fram och beställa en glass till som helt underbart, okomplicerat och så helt rätt. När det går så skall livet vara okomplicerat, och är det inte okomplicerat så kan man ibland faktiskt unna sig de lätta utvägarna.

Plats: Costa Teguise, Lanzarote. 1 vecka :-)

Varför finns det alltid lite bagage kvar på rullbandet

Har Ni tänkt på.....?
Du står och väntar på ditt bagage. På bandet bredvid, som cirkulerar lojt ligger det några kvarlämnade väskor. Ingen verkar vilja ha dem, ingen plockar upp dem, sedan stannar bandet och där ligger de, ensamma och övergivna. Då undrar jag alltid, vart skulle de egentligen, var finns ägaren som vill ha dem. Står han/hon i ett annat land och svär, var är min väska? För jag tror att de flesta av oss som reser ofta, har stått där, vid disken för förlorat baggage, irriterade, uppgivna och med en stilla undran - Var är min(-a) väskor? Vilka spännande platser får väskan se som jag inte får? Varför händer detta mig, nu !!!
Sanningen är att det händer hela tiden, du är bara inte på samma plats som din väska :-)

Titta själv, nästa gång du står och väntar på ditt bagage

Öva på sin namnteckning

När man var barn/tonåring så tror jag vi alla satt och övade på vår namnteckning. Så att den skulle bli fin och se någorlunda liknande ut från gång till gång. I Polen, och kanske de flesta östastatsländer, får man mycket övning. Pärmen på bilden är en av 4 pärmar som jag övat mig på under de senaste 2 veckorna. Varje papper i den pärmen har min namnteckning eller min signatur. Pärmen är ca 10 cm hög.... antalet papper har jag inte räknat, vågar inte :-)
Idag var jag också på banken, för att skriva på nya papper, namnunderskriftsorginal, så att vi kan få ut pengar till företaget. Banken klagade, på att min namnunderskrift, de säger att den har ändrat sedan februari 2007.... . Ja tacka katten för det, med så många papper att skriva på, så förenklas den ganska fort.

Mer snö.... men av den blaskigare varianten

Tammerfors - aldrig varit där innan. Trodde lite naivt att det skulle vara smällkallt och mycket snö. Har inte Ni också den bilden av Finland i början av februari?
Sanningen är att det nästan är som i skåne, ca 0 grader, slabbigt, slaskigt och grått.
Suck - ännu en illusion spräckt

Stannade däremot till i Ittala, byn. Och mycket riktigt, där fanns en glasaffär, men fina glas, karaffer och andra saker. Väskan blev betydligt tyngre och plånboken lättare. Tänk vad lätt det är att spendera pengar :-)

Äntligen lite snö

Har varit i Kttelfjäll 4 dagar!!!
Åh vad det är lätt att glömma bort hur kul det är att åka skidor.
Kittelfjäll med underbara opistade nerfarter, 20 cm snö första natten och ytterligare 10-15 cm nästa dag/natt. Märks också tydligt hur otränad jag lyckat bli. Låren blev stumma som timmerstockar redan efter några nerfarter.
Kostade också på mig lyxen att köra lite heli-skiing sista dagen.
Tror aldrig jag åkt helikopter någonsin, och vad kan vara bättre än att första gången, ha med sig skidutrustningen upp på en bergstopp och få vara i första gruppen och göra egna spår nerför orärda sluttningar. Bilden är från nerfart nr2, sista dagen.